Wow! Gårdagen kommer jag aldrig glömma. Jag vaknade redan av mig själv kl 05:00. Kände mig både rädd, stressad, trött och glad. Många hormoner i kroppen så många tårar innan vi kommer till Livio som låg mitt i stan i Falun. Väl framme så blev det inskrivning
samt så skulle vi fylla i en varsin hälsodeklaration. Tog inte lång tid innan vi blev uppropade och vi fick komma in i rummet jag skulle vara i efter uttagningen av äggen! Jag blev hormonell igen och började grina som ett barn, fick lugnande och smärtstillande. Jag
bytte om och fredrik satt och svettades men det tog inte lång tid innan fredrik fick gå iväg och lämna spermaprov och även lämna kliniken då det är corona tider.
Bara 15-20 minuter senare var det min tur. Jag fick komma in i rummet som såg ut som en operationssal, själva ingreppet tog bara 15 minuter. Hade en fantastisk sjuksköterska och en fantastisk läkare. Dem pausade ingreppet några gånger, var nog när det
dem märkte på mig att det var dags att bara ta en paus. Efter fick båda leda mig in till rummet igen, bröt ihop ännu en gång men det var nog mest för att allt bara släppte. Jag ska ju inte sticka under stolen att det inte gjorde ont, för det gjorde
det. Fick vila i ca 2-2 halv timma innan jag fick gå!
